Digitalisering stärker yrkesutbildningen
Idag släpps vår slutrapport till Skolverket där vi sammanfattar resultat och lärdomar från nära 10 års aktionsforskning och metodutveckling av yrkesutbildning, med särskilt fokus på gymnasielärlingar och på digitalt stöd vid arbetsplatsförlagt lärande.'
Det känns fantastiskt att kunna sammanfatta detta utvecklingsarbete som vi bedrivit tillsammans med 100-tal gymnasieskolor runt om i Sverige där lärlingsutbildning bedrivs. Cirka 1000 yrkeslärare, 2000 handledare och 12 000 lärlingselever har deltagit direkt eller indirekt i arbetet.
En av de slutsatser vi lyfter fram i rapporten är att digitalisering kan bidra till att stärka det så viktiga samarbetet i kärnan av yrkesutbildning mellan de tre parterna yrkeslärare, handledare och elev:
- Tydligheten ökar när alla tre parter får bättre överblick över årets alla kurser och mål.
- Snabb feedback uppskattas av elever som får respons från sina lärare ofta inom 24 timmar.
- Dokumentationen stärks när allt eleven gör nedtecknas av eleven själv, och när det som diskuteras på trepartssamtalen mellan elev, handledare och lärare dokumenteras på ett och samma ställe.
- Kommunikationen stärks när alla tre parter kan nå varandra på ett enkelt och snabbt sätt även utanför de inbokade trepartssamtalen.
- Transparensen ökar när alla tre parterna har enkel tillgång till information och dokumentation. När elever löpande skriver ner vad de gör och lär sig så synliggörs deras lärresa, både för dem själva och för lärare och handledare.
- Tid sparas för alla involverade när kommunikationen effektiviseras, när trepartssamtalen blir mer fokuserade och när lärare och handledare digitalt kan följa elevers lärande och allmänna situation.
- Lärarens överblick över eleverna stärks samtidigt som antalet besök på arbetsplatsen kan minskas något.
Den sammantagna effekten blir ökad kvalitet för yrkesutbildning som företeelse. Digitalisering av yrkesutbildning behöver dock ske stegvis enligt en behovstrappa som vi utfomat. En modell för detta har tagits fram i FoU-projektet och presenteras närmare i rapporten.
Läs och ladda ner rapporten här!
Så skapar vi effektivare förskoleutveckling
Vad händer i organisationen när all personal på 5 olika orter utvecklar sin förskoleverksamhet synkroniserat och i sina vardagliga arbeten genom vetenskapliga arbetssätt? Detta var något som utvecklingsledarna Veronica Sülau och Jan Blomgren på Fridaskolornas egna forsknings- och utvecklingsavdelning ville undersöka.
Hösten 2020 inledde Fridaskolorna därför en utvecklingsinsats tillsammans med 90 förskolepedagoger, skolledare och förstelärare med fokus på pedagogisk dokumentation. Tillsammans tillämpar de en ny forskningsmetod som har fokus på lärares egna vetenskapande och som stöd i sitt arbete använder man även appen LoopMe. Målsättningen är att förtydliga förväntan, fördjupa dialogen och öka transparensen i processerna och därmed stärka arbetet med skolutveckling på vetenskaplig grund. Resan är bara påbörjad men flera effekter i verksamheten har redan noterats!
I denna videoinspelning, från vårt webbinarium den 27 april 2021, får vi träffa Veronica och Jan samt förskolerektor Ulrica Sjunnesson som berättar om sin spännande utvecklingsresa. Medverkande är även forskaren Martin Lackéus som beskriver den forskningsmetod som ligger till grund för att arbeta vetenskapligt med skolutveckling tillsammans med LoopMe.
Webbinariet har följande hålltider:
Del 1: (inledningsvis): Martin Lackéus beskriver forskningsmetoden "Den vetenskapande förskolan"
Del 2 (34 minuter in i videon): Fridaskolorna / Didaktikcentrum berättar
Vill du delta på nästa webbinairum?
LoopMe's webinarier är en spännande möjlighet både för våra nuvarande och ev. blivande användare att inspireras och själv dela erfarenheter kring vetenskaplig skolutveckling. Bjud gärna med dina kollegor - ert deltagande är självklart helt kostnadsfritt!