Denna artikel beskriver hur en skola eller förskola kan komma igång med att använda LoopMe för sin skolutveckling. Nyckeln till att få det hela att fungera väl är att tillräckligt många – mellan fem och tio personer på skolan eller förskolan – lär sig den metodik som ligger till grund för arbetet. Metodiken kallas Värdeskapande Vetenskapande, eller ”VV-metoden”, och beskrivs ingående i boken ”Den vetenskapande läraren”. För att få en snabb överblick över metoden, titta gärna på första avsnittet (13 min) av en videoserie som finns på temasidan VBES – Vetenskap och Beprövad Erfarenhet i Skolan, se www.vbes.se/videoserie

LoopMe är i grund och botten ett forskningsverktyg. Det var så resan började 2012 på Chalmers med att ta fram detta internationellt unika verktyg. Att använda LoopMe för skolutveckling innebär därmed att en liten grupp medarbetare behöver behärska den bakomliggande vetenskapliga metoden relativt väl. Detta tar mellan sex och tolv månader att uppnå.

LoopMe är enkelt att använda för personalen, men måste konfigureras och skötas rätt. I den omtyckta handboken ”Den vetenskapande läraren” utgiven av Studentlitteratur beskrivs hur detta arbete behöver gå till. Detta är därmed en viktig bok att vara väl förtrogen med för dem som leder skolutveckling utifrån VV-metoden och med hjälp av LoopMe. Precis som vilket verktyg som helst så kan nämligen LoopMe användas på mindre bra sätt. Då blir inte heller skolutvecklingsarbetet särskilt lyckat.

Att beforska sin skolutveckling på ett mer ”lagom” sätt

LoopMe används av många skolor och förskolor för att bepröva sin undervisning vetenskapligt. Att samla beprövad erfarenhet är ett mycket viktigt arbete i skola och förskola, men svårt att genomföra rent praktiskt. Många gånger saknas enkla svar på vad som fungerar, vilket öppnar upp för löst tyckande och bristfällig analys. En del vänder sig då till vetenskapliga metoder som enkäter, intervjuer och observationer (så kallade auskultationer). Det är dock mycket tidskrävande och komplext att samla in och analysera data med dessa traditionella metoder.

LoopMe och VV-metoden erbjuder här ett enklare, tidseffektivare och ändå kraftfullare alternativ. Vi kallar det för en ”lagom”-vetenskaplig väg framåt, istället för den ”o-vetenskapliga” metoden att dela lösa tankar i olika typer av muntliga dialoger, eller de ”över-vetenskapliga” metoderna som ytterst få i skola och förskola har tid att lära sig eller tillämpa så som det är tänkt, se bild. När vi arbetar så här kallar vi det för att ”beforska” det som görs på skolan eller förskolan i syfte att utveckla verksamheten.

Två sätt att lära sig VV-metoden ordentligt

Visst går det att sätta sig och läsa handboken ”Den vetenskapande läraren” som beskriver VV-metoden ingående, och sedan köra igång på egen hand med LoopMe. Men vår mångåriga erfarenhet säger oss att alltför många misslyckas när de arbetar helt på egen hand. Vi har följt och försökt hjälpa många skolor och förskolor genom åren, runt om i hela Sverige. Till slut, och med tips från skolledarna själva så hittade vi ett mycket bättre sätt. Det har visat sig vara både enklare och effektivare att följa eller själv ordna en utbildning för nyckelpersoner, där teori och praktik om att beforska sin undervisning enligt VV-metoden varvas på ett genomtänkt sätt. Det ger också bättre möjligheter för kraftfullt kollegialt lärande där medarbetarna hjälps åt i processen att försöka förstå sig på det nya arbetssättet för skolutveckling. Samt inte minst då att lära sig ett nytt digitalt verktyg som LoopMe. Vi har tagit fram två olika utbildningar:

Metod 1: Beforskarutbildning i grupp med andra

Denna utbildning anordnas av författaren till ”Den vetenskapande läraren”. Deltagarna träffas digitalt på sex halvdagar under en 12-månadersperiod i grupper om tio personer, och får träna på att designa och genomföra beforskningsprojekt utifrån VV-metoden, samt att handleda grupper av kollegor på ett vetenskapligt robust sätt. Utbildningen har varit mycket uppskattad, och har haft snart ett 100-tal deltagare under de senaste åren. Läs mer om utbildningen på denna länk.

Metod 2: Beforskarutbildning i egen regi på egna skolan/förskolan

Detta är en workshopserie i sex delar där ni själva går igenom allt utbildningsmaterial. Ni får materialet skickat till er gratis av oss på LoopMe. Varje deltagare behöver sedan ett exemplar av handboken ”Den vetenskapande läraren”. Det finns också videomaterial och praktiska uppgifter som deltagarna går igenom tillsammans eller på egen hand mellan träffarna. Bäst blir denna utbildning om det finns någon eller några utvecklingsfrågor som kan drivas skarpt på skolan eller förskolan enligt VV-metoden, ungefär 3-6 månader in i utbildningen. Deltagarna reflekterar skriftligt mellan träffarna i LoopMe kring hur det går, enligt ett upplägg som ni kan läsa om i LoopMe-biblioteket, på denna länk.

Vilken metod ska vi välja?

Det finns för- och nackdelar med båda metoderna. Fördelar med författarens egna beforskarutbildning är att ni får träffa andra som vill komma igång med ”lagom”-vetenskaplig skolutveckling och att ni får handledning av författaren tillika forskaren som var med och tog fram metoden från början. Nackdelar är att det är dyrare, samt att ni kanske inte kan vara lika många som lär sig metodiken, eftersom utbildningen kostar pengar. Fördelar med beforskarutbildning i egen regi är att alla kan vara med som behöver kunna eller vill lära sig VV-metoden, samt att det sannolikt går fortare att komma igång när ni kraftsamlar på detta vis. Nackdelar är att det tar upp värdefull konferenstid för många, samt att det kanske inte finns någon på skolan/förskolan som känner sig bekväm att leda beforskarutbildningen. En del har valt att först skicka 1-2 nyckelpersoner på författarens beforskarutbildning, och att dessa personer sedan leder utbildningen på egna skolan / förskolan i egen regi.

Räcker det inte med 1-2 personer som kan metodiken? undrar du kanske. Nej, det är inte vår erfarenhet att det räcker. Man behöver vara fler som kan arbeta ”lagom”-vetenskapligt på en skola / förskola för att det ska fungera i vardagen. Annars blir det för tungt att bära för den enda eller det fåtal personer som kan metodiken. Det är också riskabelt om bara 1-2 personer kan VV-metodiken, eftersom man på kort tid då kan stå utan denna kompetens om de plötsligt väljer att byta jobb. Däremot kan man påbörja arbetet med 1-2 personer, som sedan får i uppdrag att lära upp fler efter hand.

Så bokar du en utbildning

Vill du boka en beforskarutbildning? Det är enkelt. Hör bara av dig till oss på LoopMe så hjälper vi er! Gå till denna sida för att nå oss. Du kan också boka en tid för demo eller dialog genom att välja en tid i vår metodforskare Martin Lackéus kalender genom denna länk.

Vi kallar oss för ”beforskare”

Efter många års arbete med VV-metoden kände vi att den ordinarie språkliga verktygslådan saknade en del ord. Man blir inte ”klassisk” forskare när man har gått en utbildning i VV-metoden. Det tar fortfarande 4-6 år att lära sig att bli forskare på klassiskt manér, och då kan man också väldigt många fler metodiker. Men man blir ändå nåt mer än ”beprövare” när man lärt sig VV-metoden. Vi tyckte att ordet ”beforska” var en bra och passande beskrivning. Därför har vi tagit fram en rad nya ord. Många av dessa ord har tidigare aldrig använts i svenska språket – beforskarutbildning, beforskningsfråga, beforskargrupp, beforskningsartikel, beforskningsverktyg och en del andra ord som beskriver vad vi gör tillsammans. Så här kan det se ut på Google-sök: